Hopefull
Publicerat: 2012-03-13 Kl: 21:37:58 | I kategori: AllmäntOch flickan är liten och hennes hår är så ljust,
och hennes kind är så flämtande röd.
Och kråkan är klumpig och kraxande svart,
och om en stund är den alldeles död.
Men flickan hon springer för livet,
med en skadskjuten kråka i famn.
Hon springer mot trygghet och värme,
för det som är riktigt och sant.
Hon springer med tindrande ögon,
hon springer på taniga ben.
För hon vet att det är sant, det som pappa har sagt,
att finns det liv, är det aldrig försent
Kråkan -är det han chokladen eller?
Tycker bättre om texten än den otäcka bilden!
Mmm, den där tjejer är spöklik, Erica! Fast texten är så melankonisk och skrämmande i partier att jag förstår att den släpptes tillsammans med plattan. Har en hatkärlek till Flickan och kråkan sen många år, har alltid tänkt att det är jag som är flickan.... Men igår hörde jag Timbuktus version på radion och plötsligt kändes ett parti i texten riktigt hoppfullt och vackert. Det var nice. Finns det liv är det aldrig försent. Det identifierar jag mig mycket hellre med än flickan som springer för livet. Blablabla...
Tack för din kommentar!!
Jag tycker både bild och text är vacker.
Det är ALDRIG försent!
Puss
/S
