Vill klargöra en sak, en gång för alla.
Många av er vet att jag gick i terapi, både regelbundet och länge. Gjorde en riktig djupdykning i mig själv.
Målet, från början, var att få hjälp till att bli Den Perfekta Flickvännen.
Ständigt glad, tacksam, helt utan egen vilja, som ständigt sätter andra i första hand. Jag ville bli mer självuppoffrande. Få hjälp till att lyssna mindre på magkänslan. Gärna helt trubba av mina egna känslor. Framförallt - känna mig mindre arg...

Och första gången som min psykolog ifrågasatte mitt dåvarande förhållande, kände jag mig så hotad att jag inte tänkte gå dit igen. "Du känner dig arg av en anledning! Nånting är fel! Ta inte bort ilskan - ta bort problemet bakom!". Jag kunde inte förstå vad hon menade.
Det var en lång resa som kulminerade när det tog slut ändå, trots att jag gjorde mitt yttersta för att passa in i mallar och önskemål.
Det var först när hon då sa; "förstår du nu? Det är inte ditt fel. Det var inte ditt fel. Du hade inte kunnat göra något annorlunda!"
Först då förstod jag vad hon menade.

Jag vill lyfta det här, för i efterhand har det kommit fram att vissa tror att det är synd om mig. Att JAG har förlorat något som inte kan ersättas. He won. I lost.

Och jag vill att ni ska veta - för jag VET att ni läser. Att det är inte ett dugg synd om mig. Det må hända ha varit ett spel. Men jag förlorade INTE.
Jag är så mycket starkare.
Jag vaknar tidigt på mornarna.
Jag har luft i mina lungor och min kropp är fylld av energi.
Jag skrattar, högt & ofta.
Jag älskar, starkt & oövervinnerligt.
Jag trivs utmärkt i min nya lägenhet. Jag kommer hem och andas in, andas ut - ah, HEMMA. Så har jag inte känt på flera år.
Jag tror mer än nånsin på evig kärlek.
Jag har ett nytt, utvecklande arbete. Jag ser fram emot att gå till jobbet varje dag.
Jag har planer och drömmar som rör MIG.

Och NU! Nu är jag gladare.
Problemet är löst.
Källan till den gnagande oron är borta.

Vissa kanske ser framgång på andra sätt.
Men har jag lärt mig någonting från terapin, så är det hur man mäter sann lycka. Genom hjärtat. Genom hur man mår. Genom hur det känns inuti.

Ni kanske tror att jag har förlorat något!
I mina ögon har jag vunnit så mycket mer än jag nånsin haft förut.

(yada yada & hummelbummel va? SÅN ÄR JAG.)

Puss på er.