Eftersom att jag får så fina mail från folk i liknande situation som min, som finner tröst i mina ord och tankar (fattar ni hur glad man blir!?), så spinner jag vidare på det förra inlägget och funderar över hur man släpper taget, börjar om, går vidare med livet. Och hur anser jag mig vara expert på området?
Let's put it this way. Jag har blivit dumpad. A LOT. Tillräckligt mycket för en hel livstid - det räcker nu.
Jag är en sån tjej som mår bra av att lära mig om hur vi fungerar som människor - innerst inne är vi alla mycket lika och vi kan använda utmärkta knep för att lura vår inskränkta hjärna till att tro att vi är mycket lyckligare än vi borde vara efter omständigheterna.
Hur underbart är inte det! Amen för självhjälpsböcker och terapi, mina damer.

Det svåra med att "gå vidare" efter en kris av något slag ligger i att vissa faser måste genomlidas.
Det finns liksom två regler;
1. Det måste göra ont. 
2. Det måste ta tid.     
Okej, du kan köpa tid. Du kan kasta dig in i ett förhållande och finna falsk lycka hos någon som värmer din säng. VARFÖR DET INTE FUNKAR I LÄNGDEN: Verkligheten hinner ifatt hjärtat förr eller senare... Det är universums lagar och du kan inte göra något åt det. Du kommer att ångra dig när nyförälskelsen avtar. Du drar in oskyldiga hjärtan i en smet som inte behöver fler ingredienser.

Magin inträder inte förrän du har sörjt ditt gamla liv, accepterat det nya, städat undan i känslogarderoben, och funnit nya drömmar.
Now, you're free.

Men kom igen, några genvägar måste det ju finnas?
JA! Såklart. Livet kan vara väldigt svårt, eller ganska enkelt, beroende på hur man väljer att hantera det!
Du kan göra allt sorgearbete nergrävd i sängen, gråta ögonen ur dig i månader eller år, grubbla, ångra, pina dig själv. Till slut inträder processen där livet går vidare, hur som helst. Den ser likadan ut men tar längre tid.

Eller - så återtar du makten över ditt liv, precis här och nu!
Och du tar makten genom att sätta på dig dina högsta klackar och trippa ut på krogen. Du ringer din vän för goda råd. Du helar dig själv med din psykolog, eller går till kyrkan - vad vet jag. Du dansar, springer, dricker smoothies, får tillräckligt med sömn, rensar luften, ber om hjälp, reser, stretchar, stiger upp tidigt, sätter mål, använder affirmationer, rockar, klättrar, svettas, skrattar, mediterar, umgås, hittar en ny hobby, eller återupptar en gammal. Du klappar katter, dricker kaffe, köper nya sängkläder och tar långa promenader.

Det gör fortfarande ont. Det tar fortfarande tid.
Men processen är mycket roligare.