En liten promenad blev det.
Det är som meditation, speciellt när man går längs vattnet.
Rensar tankarna & piggar upp sinnet. Underbart!
En annan underbar sak är att de hemska 20 minusgraderna som har härjat likt en epidemi den senaste månaden verkar ha flytt sin kos.
Äntligen kan jag plocka fram min promenadjacka, som egentligen är en skidjacka.
Älskar färgen, vad den nu kallas - cerise hette den nog på 80-talet!
Fuschia låter mer 2011.
Strunt samma, den klara mörkrosa nyansen gör mig glad, inte många färger som lyckas med det!
En långdragen förälskelse, kan vi nog kalla det.






Mina promenadskor börjar sjunga på sista versen & jag letar nya.
Reeboks easytones läste jag om hos en annan bloggerska, men hu, löftet om att träna upp muskler som man annars inte använder låter inte alls tilltalande.
Vem vill gå med en helt ny, utbuktande svulst under knäna?
Gud vet vad som kan hända.
Experter är inte alls positiva till den här typen av skor och menar att det förstör det naturliga steget.
Hittade dock ett par i en just mörkrosa nyans som skulle passa mitt visuella sinne perfekt...
Kanske är värt en och annan extramuskel, ändå?